Elegi
Lars WinnerbäckVersion1
90
Chords in this song
Strum
D-DU-UDU
Du ser andra halvan av solen när den sjunker i väst.
Jag sitter ensam här och undrar var vi hamnar härnäst.
Med dig på andra sidan jorden får jag tid till ingenting,
medan natten fäller blåkalla skuggor här omkring.
Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej.
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig.
Det är en storm på väg i natt, rannsaka och bekänn.
Guds son ska komma nedstigen från himmelen igen.
Du ska stå naken framför sanningen, och jordens alla kval,
han ska pröva din styrka, han ska testa din moral.
Vi står tysta framför skälet där sommaren tar slut,
som tonårsbarn på hemväg efter gårdagens debut.
Nu skulle inget bli som förr, vi var i en annan division,
vi kunde höra höstens mörka vatten brusa under bron.
Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej.
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig.
Och alldeles nyss fick jag lyssna till ditt skratt,
och du berätta att du sakna mig i natt, det gör jag med.
Det är så tyst nere från gatan som det aldrig annars är,
det är som att natten här har sett allting och stilla sjunger med.
En elegi för alla sorger den här hösten handla om,
för en mor som sjukna in, och för ett barn som aldrig kom.
För skuggan över gårn där aldrig solen lyste in,
för en ork som inte fanns, du sakna min, jag sakna din.
För en tystnad mellan väggarna som skar genom cement,
två ögonpar i tomhet från September till Advent.
För en man som gick till jobbet som om inget hade hänt,
och för en kvinna som sa: "Allting är förstört, allt är bränt."
En elegi för alla vägar som vi inte vandrat än.
För en tid som bara går, och aldrig kommer igen.
Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej.
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig.
Source: Songsterr · Rights holder? Request removal.
Readable chord sheet for Elegi by Lars Winnerbäck
[Am]Du ser [Fmaj7]andra halvan av s[C]olen när d[G]en sjunker i väst. [Am] [Fmaj7] [C] [G] [Am]Jag sitter [Fmaj7]ensam här[C] och undrar var[G] vi hamnar härnäst. [Am] [Fmaj7] [C] [G] [Am]Med dig p&a[Fmaj7]ring; andra s[C]idan jorden f&a[G]ring;r jag tid[Am] till ingenting, medan n[Fmaj7]atten fäll[C]er bl&ari[G]ng;kalla skuggor här omkring. [Am] [F] [C] [Dm]Vi skulle klara vad som h[G]elst, vi skulle aldrig sä[C];ga nej. Och vad du anförtror[Am] åt mi[G]g, ska jag anförtro åt dig. [Am] [Fmaj7] [C] [E7] [Am]Det är [Fmaj7]en storm p&ari[C]ng; vä[G];g i natt, [Am]rannsaka och bekänn. Guds s[Fmaj7]on ska komma n[C]edstigen fr&ari[G]ng;n himme[Am]len igen. Du ska st&ar[Fmaj7]ing; naken fra[C]mför sanni[G]ngen, och jord[Am]ens alla kval, han sk[Fmaj7]a pröva d[C]in styrka, han [G]ska testa din moral. [Am] [Fmaj7] [C] [E7] [Am]Vi st&ari[Fmaj7]ng;r tysta fram[C]för s[G]kälet d&a[Am]uml;r sommaren tar slut, som t[Fmaj7]onårsbarn[C] på he[G]mväg ef[Am]ter gårdagens debut. Nu skulle [Fmaj7]inget bli som f[C]örr, vi var [G]i en annan d[Am]ivision, vi kunde h[Fmaj7]öra h&ou[C]ml;stens m&oum[G]l;rka vatten brusa under bron. [Am] [F] [C] [Dm]Vi skulle klara vad som h[G]elst, vi skulle aldrig sä[C];ga nej. Och vad du anförtror[Am] åt mi[G]g, ska jag anförtro åt dig. [Am] [Fmaj7] [C] [E7] [Am]Och alldel[Fmaj7]es nyss fick jag l[C]yssna till ditt skr[G]att, [Am]och du ber[Fmaj7]ätta a[C]tt du sakna mi[G]g i natt, det g&ou[Am]ml;r jag med. [Am]Det är[Fmaj7] så tyst [C]nere frå[G];n gatan som d[Am]et aldrig annars är, det är som [Fmaj7]att natten h&au[C]ml;r har sett allt[G]ing och stilla sjunger med. [Am] [Fmaj7] [C] [E7] [Am]En eleg[Fmaj7]i för a[C]lla sorger den [G]här h&ou[Am]ml;sten handla om, för[Fmaj7] en mor som sj[C]ukna in, och f&ou[G]ml;r ett barn so[Am]m aldrig kom. Fö[Fmaj7];r skuggan &[C]ouml;ver gå[G];rn dä[Am]r aldrig solen lyste in, fö[Fmaj7]r en ork som i[C]nte fanns, du sa[G]kna min, jag sakna din. [Am] [Fmaj7] [C] [E7] [Am]För[Fmaj7] en tystnad mel[C]lan vägga[G]rna som skar[Am] genom cement, tv&a[Fmaj7]ring; ö[C];gonpar i tomhe[G]t från S[Am]eptember till Advent. För[Fmaj7] en man som gick t[C]ill jobbet so[G]m om inget h[Am]ade hänt, och för [Fmaj7]en kvinna som [C]sa: "Allting &au[G]ml;r först[Am]ört, allt är bränt." [Am] [Fmaj7] [C] [E7] [Am]En eleg[Fmaj7]i för a[C]lla väg[G]ar som vi int[Am]e vandrat än. För[Fmaj7] en tid som b[C]ara går,[G] och aldri[Am]g kommer igen. [Am] [F] [C] [Dm]Vi skulle klara vad som h[G]elst, vi skulle aldrig sä[C];ga nej. Och vad du anförtror[Am] åt mi[G]g, ska jag anförtro åt dig. [C]