Briggen Blue Bird Av Hull

{tuning: Standard (EADGBE)}
[Am]Det var Blue Bird av Hull,
det var [E7]Blue Bird, en brigg,
som med [Am]sviktande st[E7]ompar stod [Am]pa
Over soten i sn[G]ostorm med n[C]edisad r[Dm]igg,
sjalva julafton sjuttiotv[E7]a.
Surra [Dm]svensken till rors,
han kan dr[E7]eja en spak,
ropar sk[Dm]epparn, - All right boys, lo[E7]s av!
Och Karl [Am]Stranne fran Smogen blev [E7]surrad till rors
pa Blue [Am]Bird som var [E7]domd att bli [Am]vrak.

Han fick [Am]Hallo fyrs blank, fast av [E7]snoglopp och stank,
han stod [Am]halvblind - han [E7]fick den i [Am]lo,
och i [Am]la dar lag [G]Smogen, hans [C]hem, dar hans [Dm]mor
just fatt [Dm]brevet fran Middlesbo[E7]rough.
- Na vad [Dm]sager du Karl, gar hon [E7]klar? - Nej, kapten!
Vi far [Dm]blossa, for har ar det [E7]slut!
Vi har [Am]Hallo om styrbord och [E7]brott strax i la!
- Ut med [Am]ankarna! [E7]Batarna [Am]ut!

Men hon [Am]red inte opp. Och hon [E7]fick ett par brott,
som tog [Am]baten de [E7]hade gjort [Am]klar.
- Jag tror [Am]nog sa Karl [G]Stranne, att [C]far min gatt [Dm]ut,
emot [Dm]oss. Jag litar pa [E7]far!
- Bat i [Dm]la! Bat i la! Det ar [E7]far - Det ar vi!
Det ar [Dm]far min fran Smogen! [E7]Halla!
- Bat i [Am]l! sjong han ut, di ar h[E7]ar! Jumpa i
alle [Am]man - vi blir [E7]bargade [Am]da!

Det var S[Am]tranne, den aldre, en [E7]viking, en orn,
som pa [Am]julafton [E7]sjuttio[Am]tva
tog sitt [Am]renade [G]brannvin ur [C]vinskapets [Dm]horn
till att [Dm]bjuda de skeppsbrutna [E7]pa.
- Hur var [Dm]namnet pa skutan, han [E7]sporde och slog
nio [Dm]supar i spetsiga [E7]glas.
- Briggen [Am]Blue Bird! - Det tionde [E7]glaset han tog
och han [Am]slog det i [E7]golvet i [Am]kras!

 - Sa ni [Am]Blue Bird, kapten, briggen [E7]Blue Bird av Hull?
Gud i [Am]himlen! var [E7]ar da min [Am]son?
Var ar [Am]pojken, kapt[G]en? For var [C]fralsares [Dm]skull!
Det blev [Dm]dodstyst bland mannen i [E7]vran.

[Bass plays solo over these chords, but just play the chords if you can't solo...
[Dm] [E7] [Dm] [E7] [Am] [E7] [Am] [E7] [Am]]

Gubben Stranne tog sakta sydvasten utav.
- Spara modern, kapten, denna kvall!
Namn ej namnet pa briggen som har gatt i kvav,
namn ej Blue Bird av Hull, ar Ni snall!
Och kaptenen steg upp. Han var gra, han var tard,
stormen tjot, knappt man horde hans ord.
Nar han sade med skalvande rost till sin vard:
- Karl stod surrad och glomdes ombord...