Rallarevisa
Fred ÅkerströmVersion1
90
Chords in this song
Strum
D-DU-UDU
| | | genom hela låten.
Radbrytningar och texten kan vara fel lite här och var, but nevermind.
Han var en fattig rallare i Sveriges långa land
som baxat sten burit räls och schaktat grus och sand
som sovit i baracker i Kiruna och Sveg.
Som älskades och hatades ty stormig var hans väg.
Johan Alfred Johansson det var hans stolta namn
och aldrig ska det glömmas från Sveg till Simrishamn.
I rök och damm han bröt sig fram med slägga och med spett
och på hans stråt blev marken våt av tårar blod och svett.
Och mången fager tärna som hans slöt uti sin famn.
Hon tappade förnuft och sans och viskade hans namn
Johan Alfred Johansson, du är en härlig man
du gör precis rakt som du vill och jösses vad du kan!
Han handskades med kort och sprit, med krut och dynamit
Å söp och slogs och jobbade med samma sega flit.
När knivar blänkte vasst och kallt och vasst i månens bleka sken
då stod han lugnt, hans slag föll tungt var gång som smockan ven
Ty Johan Aalfred Johansson han var en modig man
å den som inte stannade han flydde och försvann.
I Narvik å i Boden, Vilhelmina, Östersund i Orsa, Sveg, Hede, Bollnäs,
Ljusdalulsta, Hagalund berättas det i byggderna om allt vad han har gjort
Med hacka å med spade, å med flasker och med kort
Å mången gammal flamma går och drömmer än idag
om JAJ och om hans rallarlag.
Men nu så är han borta ifrån slagsmål å från knog
Han hängde sig i våras i en tall i Årsta skog
Han gick sin väg från gickt och verk från
från fattigdom och nöd
för JAJ var det kanske en naturlig död.
Men aldrig ska man glömma uti Sveg å Nynäshamn
att JAJ det var hans stolta namn.
Source: Songsterr · Rights holder? Request removal.
Readable chord sheet for Rallarevisa by Fred Åkerström
[A] | [D] | [B7] | [A] genom hela låten. Radbrytningar och texten kan vara fel lite här och var, but nevermind. H[A]an var en fattig rallare i Sver[D]iges långa land som bax[B7]at sten burit räls o[A]ch schaktat grus och sand som sovit i baracker i Kiruna och Sveg. Som älskades och hatades ty stormig var hans väg. Johan Alfred Johansson det var hans stolta namn och aldrig ska det glömmas från Sveg till Simrishamn. I rök och damm han bröt sig fram med slägga och med spett och på hans stråt blev marken våt av tårar blod och svett. Och mången fager tärna som hans slöt uti sin famn. Hon tappade förnuft och sans och viskade hans namn Johan Alfred Johansson, du är en härlig man du gör precis rakt som du vill och jösses vad du kan! Han handskades med kort och sprit, med krut och dynamit Å söp och slogs och jobbade med samma sega flit. När knivar blänkte vasst och kallt och vasst i månens bleka sken då stod han lugnt, hans slag föll tungt var gång som smockan ven Ty Johan Aalfred Johansson han var en modig man å den som inte stannade han flydde och försvann. I Narvik å i Boden, Vilhelmina, Östersund i Orsa, Sveg, Hede, Bollnäs, Ljusdalulsta, Hagalund berättas det i byggderna om allt vad han har gjort Med hacka å med spade, å med flasker och med kort Å mången gammal flamma går och drömmer än idag om JAJ och om hans rallarlag. Men nu så är han borta ifrån slagsmål å från knog Han hängde sig i våras i en tall i Årsta skog Han gick sin väg från gickt och verk från från fattigdom och nöd för JAJ var det kanske en naturlig död. Men aldrig ska man glömma uti Sveg å Nynäshamn att JAJ det var hans stolta namn.