Fattig bonddräng

[G]Jag är fa[C]ttig bonddräng[D], men jag [G]lever ändå.
D[G]agar går[C] och kommer, m[D]edan jag kn[G]ogar på.
Harvar, sår [Am7]och plöjer,[D] mockar, [G]gräver och bär.
G[Em]år bak[C] mina oxar, ho[D]jtar visslar [G]och svär.

J[G]ag är fa[C]ttig bonddräng[D], och jag tugga[G]r mitt snus.
O[G]ch när l&ou[C]ml;rda'n kommer, vi[D]ll jag ta[G] mig ett rus.
Sen, när jag bl[Am7]itt livad vill j[D]ag tampas[G] och slåss.
V[Em]ila hos en fl[C]icka vill jag oc[D]ks&aring[G];, förstås.

S[G]en, då k[C]ommer sönda'n,[D] och d&arin[G]g; vill våran präst,
a[G]tt jag ska i kyr[C]kan, men d&aring[D]; sover j[G]ag mest.
Prästen ka[Am7]n väl sova[D] hela m[G]åndagen men,
f[Em]ör en fat[C]tig bonddrän[D]g, b&ou[G]ml;rjar knoget igen.

S[G]å g&ari[C]ng;r hela vec[D]kan, alla[G] dagar och år.
J[G]ag går me[C]d min lie, och j[D]ag pl&ouml[G];jer och sår.
Jag kör[Am7] mina oxar och[D] jag häs[G]sjar mitt hö.
H[Em]arvar, gnor och [C]trälar, och [D]till sist ska[G] jag dö.

S[G]tår d&auml[C];r, fattig bonddr&[D]auml;ng framf&[G]ouml;r Himmelens port.
L[G]ite rädd oc[C]h ledsen f&ou[D]ml;r de synde[G]r jag gjort.
Man ska inte [Am7]supa, hålls [D]med flickor [G]och slåss.
H[Em]erren, Gud i Hi[C]mlen, är v[D]äl miss[G]nöjd förstås.

M[G]en, då s&a[C]uml;ger Herren: [D]Fattig bonddr&a[G]uml;ng, kom hit.
J[G]ag har sett din str[C]ävan och d[D]itt eviga[G] slit.
Därför, [Am7]fattig bonddr&aum[D]l;ng, &aum[G]l;r Du välkommen här.
D[Em]ärför, f[C]attig bonddr&auml[D];ng, skall [G]Du vara mig när.

&[G]Aring;h, jag, f[C]attig bonddrä[D]ng stå[G]r så still inför Gud.
O[G]ch sen klär[C] han på mig[D] den mest [G]snövita skrud.
Nu Du, säge[Am7]r Herren, &auml[D];r ditt [G]arbete slut.
N[Em]u Du, fattig bon[C]ddräng, n[D]u f&aring[G];r Du vila ut.